Storyline grupp 5

  Lärande objekte n i denna storylin e process är att barnen ska få veta att vi är en del av naturen, att allt levande har ett värde, att vi behöver naturen samt att vi påverkar naturen .    Nu vill vi att barnen ska ha fått förstå e lse för att vi är beroende av naturen och att vi påverkar den. De ska ha fått förstå e lse för på vilket sätt vi kan påverka den och hur djuren som bor där kan påverkas samt att djurens liv har ett värde . De ska även ha fått förstå e lse för att det finns naturreservat där vi inte får röra skogen eller djuren. Barnens handlingskompetens i detta har varit att de själva har fått skapa de olika karaktärerna och miljöerna utifrån sina tankar och funderingar. I läroplanen för förskolan ( lpfö 18, 2019) står det också att utbildningen ska bygga på demokrati ska grunder . Deras handlingskompetens har också varit att de   har fått fundera och reflektera över dilemman och fått möjlighet till att känna att de har lyckats komma med lös...

Nyckelfrågor:   Hur tror ni att djuren mår nu i den här nya skogs miljön?   Hur ska den här berättelsen om djuren sluta?   Aktivitet: Barnen får fundera över hur djuren mår i den nya miljön. Något barn kommer med förslag om att de kan ha inflyttningsfest. Barnen kan tillverka dekorationer till festen.    Organisation: Hela barngruppen   Material: Återvinningsmaterial och material som finns på förskolan.   Produkt: Festdekorationer.   Mål: Avslutning av storyline .   I läroplanen för förskolan (lpfö18, 2019) så står det att lek är grunden för utveckling, välbefinnande och lärande och det står vidare att utbildningen ska ge ett lustfyll t lärande .   

Min reflektion om storylinearbetet är att det har varit givande och lärorikt samt alla i gruppen deltagit aktiv. En viktig utgångspunkt våra storyline är att skapa en rödtråd i bloggen för att se hur all undervisning/aktivitet hänger ihop med barns intresse och detta kommer jag ta med mig till den kommande yrket. Vårt storylinearbeta är anpassad för 4–5 åringar, med yngre åldrar skulle man kunna fokusera kortare undervisningstillfälle och olika berättelse om skogen. Barnen kunde utforska vad en skog är och vad kan händ när man skövlar skogen med bildstöd. Även barnen får en färdig mall som hjälp att utforma deras karaktär och koppla karaktärens agerande till nyckelfrågorna, för att får fler idéer och tanker kring arbetet. För förskolanklass kunde man utforma undervisningar mer avancerad, mer faktakunskap och att eleverna själv får ett stort ansvar än i förskolebarn samt eleverna kan reflektera över lärandet.

  Arbetsprocessen har fungerat jättebra, och vi kom tillsammans fram till en idé som alla sedan kom med förslag till hur vi ville vidareutveckla, alla har aktivt deltagit. Uppbyggnaden av vår blogg med loggboksdel och storylinedel, anser jag har gjort att det ges möjlighet till en tydlig bild av vårt storyline arbete. För de yngre barnen 1–3 år hade uppstarten av storyline arbetet kunnat vara att vi visar vad som sker när en skog skövlas i en redan uppbyggd miljö. Detta för att anpassa till deras förutsättningar, så att det ges en tydligare förståelse för dilemmat djuren upplever. Anpassningen sker även genom kortare undervisningstillfällen, och varje tillfälle startas upp med en berättelse, som vidareutvecklas efter storylinens gång, för att väcka barnens nyfikenhet och intresse. För förskoleklassen hade storyline arbetet kunnat utformas på samma sätt som för 4–5 åringarna. Men barnen hade även kunnat få arbeta med mer faktakunskaper, för att utmana dem mer.

Vår arbetsprocess har varit tydlig där vi utgått från en idé och diskuterat aktivt och sedan prövat oss fram. Vi har strukturerat vår blogg för att vi och läsare tydligt ska kunna följa arbetsprocessen mot ett färdigt storyline arbete. Arbetet hade kunnat anpassas för de yngre barnen 1-3år genom att man presenterar ett enklare dilemma som visas tydligt för dem. Pedagogen kan även inta en större roll som berättare där det hen berättar grundar sig i det barnen visar, för att stödja de mindre verbala barnen och för att föra arbetet framåt. För eleverna i förskoleklass kan man använda mer fakta för att utmana eleverna och skapa djupare förståelse. Eleverna kan även styra skapandet och vad som skapas för att göra deras roll i arbetet större.

Jag anser att gruppen har varit produktiva, alla har deltagit aktivt. Bloggens uppbyggnad har varit ett bra hjälpmedel som har hjälpt mig att se storylinens arbetsprocess. Yngre barn 1-3år: Jag tänker att vi hade förenklat diskussionerna lite, kortare undervisningstillfällen och hade varit mer konkreta genom exempelvis plocka bort träden för att visa att träden försvinner/huggits ner för att det ska bli enklare att förstå dilemmat. Även introducera varje undervisning med en berättelse för att väcka barnens tankar. Förskoleklassen: Vi hade arbetat på liknande sätt som för 4-5åringar men använda mer faktakunskaper för att utmana barnen mera och ge djupare förståelse.

  Vi valde att skapa en loggbok där vi antecknat hur grupparbetet framskridit samt en tråd för storylinearbetet. Bloggtrådarna har gett en tydlig struktur vilket har underlättat i den fortsatta arbetsprocessen. Grupparbetet har fungerat bra och alla har varit delaktiga. I ett storylinearbete med mindre barn, 1 – 3 år kan det bli svårare att ha samma dialog som med äldre. De kan ha svårare att uttrycka sig verbalt, men samtidigt kan de uttrycka sig på andra sätt. Arbetet med dem skulle kanske behöva en tydligare tråd genom berättelsen. Pedagogerna hade kunnat skapat bakgrunden inför uppstarten och inför varje aktivitetstillfälle börjat med en fortsättning av berättelsen där barnens nyfikenhet väcks och deras intresse sedan leder berättelsen vidare och nya nyckelfrågor formuleras. När dilemmat presenteras så kan det exempelvis visas på ett mer konkret sätt för att skapa bättre förståelse. I en förskoleklass skulle man kunnat utveckla vidare storylinearbetet genom att väva in ännu...

 Idag har vi övat inför examinationen och börjat skriva reflektion 1.

  5. Hur blir det skog?   Nyckelfrågor:   Hur tror ni att det blir ny skog?   Tror ni att vi människor kan göra något så att det blir ny skog?   Aktivitet : Barnen ska få ställa hypoteser kring hur de tror att en ny skog blir till och vad de tror att vi kan hjälpa till med i detta. Barnen ska här få bygga en ny skog. Ett naturreservat som djuren kan flytta in i. Vi behöver diskutera vad naturreservat är .  Vi behöver även diskutera hur lång tid det tar för en skog att växa. Tillsammans med barnen kan vi söka efter kunskap om detta genom att titta i böcker, på bilder mm. Djuren kan vara med och leta fakta. Genom nyckelfrågan “vad kan vi göra så att det blir ny skog” så vill vi föra samtalen vidare till att vi kan plantera två nya träd när vi har skövlat ett.    Organisation: Smågrupper.   Material: Återvinningsmaterial och material som finns på förskolan .   Produkt: Träd och buskar.   Mål: Barnen ska få förståelse för hur d...

 Idag har vi träffats och gått igenom vårat manus. Prövat på att använda vår rekvisita och övat inför gestaltningen. Alla har varit närvarande och deltagit. / Annika, Amanda, Camilla, Saynab och Heavenly.

  4. Hur bor djuren på riktigt?     Nyckelfrågor:   Kan ni föreställa er att en älg bor i en lägenhet?   Vet ni hur djur bor i skogen?   Aktivitet: Barnen får fundera över hur de tror att djur bor i skogen. Sedan talar vi om för barnen att de ska få skapa nya djur som ska komma till skogen , d e ska få göra älgar . När de är klar a så presenterar älgarna sig som Hälge och Kurt (barnens namnförslag) och berättar vidare för barnen var d e kommer ifrån och var de trivs att bo. Älg arna har många djurkompisar som de också berättar om och talar om var de trivs att bo och vad de vill äta . Vi behöver diskutera att djuren som barnen skapat behöver bo i skogen.   Organisation: Smågrupper.   Material: Återvinning , material som finns på förskolan .   Produkt: Älgar och djurens mat.   Mål: Barnen ska få fakta om hur djur bor på riktigt och vad de tycker om att äta .   Barnen behöver också få faktakunskaper i ett lärande fö...